Katastrof

Idag fick vi sova...Syster till mamma och mormor och morfar till ungarna tog med sig Alma och Olle till Älvängen. Jag sov till halv 12. Gick upp för att det gjorde ont i ryggen. Hade liksom älskat klart sängen för idag...Men kommer älska den lika mycket i natt igen. Efter en tokkonstig film till frukosten om den asiatiska western och massa märkliga "oneliners" och fighting hade jag verkligt hård huvudvärk. När vi sedan vi bestämt oss för att hälsa på goda vänner till kvällen och skulle åka till Älvängen för att hämta våra efterlängtade små skitungar fick vi äran att plocka upp en liftare. En tjej som heter Winnie som är möbelsninckare. Jätteduktig! Hon stannade till med oss i Älvängen och tog en kopp kaffe. Josef hade kommit hem från Peru och jag fick gosa in mig i hans superkrulliga hår. Härligt.
Sen när vi skulle vidare insåg vi att mormor och morfar åkt iväg med bilstolarna i deras bil så vi var fast i Älvängen. Men det löste sig. Det gör det alltid.

Nu måste vi skynda oss. som vanligt. typiskt oss. när ska vi lära oss...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0