ing:we

...att vi har blivit fler. En flicka kom och bad om ursäkt. Sa förlåt för att hon finns till och bad om våran tid. Hon ville inte störa, bara finnas med en tid. Det var så mycket jobbigt runt omkring. Vi sa ja och tiden gick. Nu inser vi så saktelig att vi har blivit fem i våran familj. Våran Anna tar sin naturliga plats och blir en del av oss. Vi ser det som en ära, vi fattar ingenting. Hon ger så mycket glädje och liv. Hon lär oss massa saker,... som vi inte visste om oss själva... Vi bråkar och står i...som en riktig familj. Vi formas av varandra, slipas och växer. Ger och tar. Får och förlorar. Get och kärlek. Katt och hund.

Verkligen märklig tjej den där. Anna "Tussi" Laago... som en Tussilago på våren, kommer med löfte om värme, liv och grönska. Det är just sån hon är. Varm i hjärtat, full av liv och omogen som en liten larv....grönskande alltså. Hon kommer förpuppa sig och bli en fjäril en dag. Inte vilken som helst heller. En fantastiskt sällsynt en. Och då kan vi med stolthet se på. Och veta att bodde hos oss en tid. Att hon sa att hon trivdes. Att vi fick behålla henne. Att hon verkligen ville vara hos oss. Att jag inte svek. Och att vi kan kramas och känna att vi hör ihop.

Det är obegripligt. En ovärderlig gåva. En skatt. En riktig människa har blivit en del av våra liv på ett sätt som är få förunnat. Och det fungerar!

Nu ligger hon och sover på våran säng. Med Olle bredvid sig. Undrar om hon vet hur välkommen hon är. Hur värdefull hon är. Det ska jag säga till henne när hon vaknar.

Puss på dig. Fantastiska Anna Tussilago. Tack för att du vill bo hos oss.